onsdag
Jag läser ofta och mycket, varje gång jag får en chans så läser jag. På paddan, tidningar, böcker, u name it. Mina ögon och mitt sinne är där. En sak som jag ibland tänker på, är att vi människor inte kan låta bli att läsa. Ser vi en text så går det per automatik att vi läser den, och där kommer vi till det spännande. Vad är det vi själva väljer att ge oss i kunskap och vad är det som vi låter världen mata oss med, på riktigt. Valet. Vad är det vi väljer.
Jag älskar att skriva. Men för att kunna skriva så måste jag befinna mig i en viss sinnesstämning för att det ska bli en mer sammanhållen text och inte tafatt utstötta osammanhängande ord som ter sig obegripliga för det öga som tar sig tid att läsa. För när du väl läser, så kan du inte låta bli.
Är texten för svår så förloras intresset och hjärnan orkar inte följa med, vill du nå ut och bli förstådd, tänk reklamord. Korta ord som upprepas. I kombination med något som sticker ut och som är enkelt för sinnet att minnas.
Idag är det onsdag, klockan är halv sex på morgonen och det är jag och hunden som under det här taket har valt att bryta sömnen mot vakenhet. Jag har bruna manchesterbyxor på mig och hårolja i mitt hår. Ingenting bryter mot det normativa och utanför mitt köksfönster så håller hösten som bäst på att vakna upp. På en dator någonstans här i lägenheten väntar ett färskt avsnitt av serien Supernatural och ett annat avsnitt av The walking dead. Nu ska jag erbjuda lite mer kaffe till mitt jag.
Det är en vacker dag idag.